69. Agnes Mellstrand Frågelådan

In this conversation, psychologist and author Agnes Nellstrand answers questions about handling financial stress in uncertain times, particularly for students with low income. She advises not to make financial decisions when feeling emotional and suggests seeking help from trusted individuals or financial advisors. She also emphasizes the importance of being honest about one's financial situation and supporting each other. Another question is about feeling numb and giving up on the world. Agnes suggests reactivating oneself by using worry constructively and taking proactive actions. Listeners are encouraged to tune in to a longer episode on coping with worry. Hej och välkommen till psykologsnack och frågelåda. Idag har vi förmånen att ha med oss psykologen och författaren Agnes Nellstrand som svarar på några av era frågor om oro i oroliga tider. Vi har fått in många frågor på Instagram så det märks att det här är ett ämne som är aktuellt och berör många. Det har kommit in en fråga om hur man kan hantera ekonomisk stress i de här tiderna särskilt om man är student med väldigt låg inkomst. Den här personen tycker att det här är väldigt stressande. Vad säger du Agnes? Jag vill bara börja med att säga att jag har förståelse och jag har god insyn för jag är handledare på psykologprogrammet och jag vet hur mycket studentlitteratur kostar idag. Det är ju extrema pengar så jag märker hur det här svider och hur många studenter försöker hitta olika sätt att få det att gå ihop. Särskilt till exempel i en storstad som Stockholm där det är väldigt dyrt. Jag skulle nog vilja rekommendera det här. Jag är liksom ingen ekonomisk rådgivare men en sak är säker. När vi är oroliga för vår ekonomi så tenderar vi att bli väldigt känslomässiga och tänka katastroftankar. Försök åtminstone att när du problemlöser kring ekonomin inte vara i affekt. Alltså inte sömnig på väg och ska sova kväll utan sätt dig istället när du är i ett neutralt tillstånd och tittar på problemlösning. Gärna kanske med någon som du litar på som är en person med lite koll på de här frågorna. Det brukar vara ganska bra att ha en sån person. Det kanske är någon kompis till dig eller så kanske det är till och med någon på din bank som du kan ha ett samtal med. Det finns ju ekonomiska rådgivare som inte kostar pengar där man kan göra en kartläggning på hur man kan se över sina utgifter och inkomster. Där kan man få hjälp. Nu skriver ju brevskrivaren inte riktigt så mycket mer Jag tänker mig att en del känner att man inte vill ta i frågorna överhuvudtaget. Man stoppar huvudet i sanden. Har du något tips om hur man kan göra det? Jag tror att det är viktigt att man inte försöker dölja det. Att man faktiskt säger till exempel sina studiekamrater att jag kan inte hitta på det här just nu för min ekonomi ser ut så här. Det är bättre än att man faktiskt låtsas som om ingenting. Jag tror att om vi faktiskt är mer uppriktiga kring sådana här frågor så kan vi också hjälpa varandra. För vi har ju alla olika ekonomi. Alla har ju inte drabbats lika mycket. Så jag hoppas också på att de personer som känner att de har det extra tufft att de skulle kunna få lite stöttning. Men det är kanske så att man inte kan äta lunch ute varje dag. Det går liksom inte. Man behöver trixa och fixa. Men min viktigaste poäng är just att när du hamnar i det här ältandet kring ekonomin då behöver du egentligen tänka på när du ska problemlösa kring det här. För det är inte hjälpsamt att göra det när man är i affekt. Eller klockan tre på natten. Eller klockan tre på natten. Just det. Så har det kommit in en fråga. Det här är en person som har lite oro över att hen inte oroar sig. Har typ gett upp lite på världen skriver den här personen. Men visst det är två aspekter där. Det är liksom att inte oroa sig längre för att man är så van vid att man hela tiden hör vad som händer i världen. Och om man skulle reagera hela tiden så går det liksom inte ihop. Så det finns en effekt i att man liksom inte orkar längre. Så jag vet inte vad jag ska svara på den frågan med. Det låter ju inte märkligt att det kan bli så. Men om den personen vill känna någonting kanske återaktivera den här som jag var inne på när vi pratade om just hur man kan använda oro till något konstruktivt. Du behöver inte känna oro för att göra någonting konstruktivt. Och du kan fortfarande agera och göra saker. Kanske till och med proaktivt. På ett smart sätt. Så man behöver inte vara orolig för att man inte är helt i upplösningstillstånd. Det ska man inte vara orolig för. Ja men stort tack Agnes. Du gästar ju oss också i ett längre avsnitt där vi djupdyker i det här med oro i oroliga tider. Och så ni som lyssnar, missa inte det. Och har du också en fråga, hör av dig till oss via DN på Instagram eller på mejl till hejpsykologsnack.se så ska vi göra vårt bästa för att ta upp din fråga i podden. Och ni har hört mig, Ulrika, Åsa och veckans gäst, psykolog Agnes Mälstrand. Vi hörs nästa vecka. Hej då! Hej då!